Du behöver aldrig tveka
För jag står kvar ändå
I det stormigaste haven
Du kan luta dig mot mig då

Och när åskan slår mot marken
Eller när hjärtat inte orkar med
Det är då jag står kvar här
Det är då jag för dig stred

Jag kan vänta på dig i evighet
För jag vet att jag aldrig slutar
Slutar känna mig vanlig
Som att inget i min värld längre lutar

Ditt ljus suddar bort min skugga
Det lägger sig som ett vackert brus
Värmen får mitt hjärta att tina
Och jag hör bara vindens varma sus

Den storm jag tänker strida
Eller åskans mullrande sus
Den försvinner bort mot horisonten
För jag står här med ditt ljus

….