I stjärnklara natten med månen i ny,
går jag på stadens gator.

I tystnaden hörs klackarnas rytmiska klapprande.

Nya vindar sveper runt knuten,
men känner inte vad som finns bakom den.

Ömma tår att trampa på eller en fridlyst oas
att andas fritt?

Vart är jag på väg?

Till något som varken är mitt eller ditt?