Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En gång fanns det...

 

 

en pojke

som grinade och pep.

 

- Jag vill ha, jag vill ha,

jag vill ha vatten!  

 

Men då hade han ännu ingen röst.

 

Bara det lilla pipet...

 

Hon bröstmatade honom dag in och dag ut.

 

Då när regnet äntligen föll  slocknade hennes ögon in i evighetens sömn.

 

 

 




Fri vers av Marja-Liisa Koski VIP
Läst 321 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2016-08-12 16:02



Bookmark and Share


  Anya VIP
Oj...detta kändes allvarligt. för mig är evighetens sömn...döden. Ser också flyktingar framför mig...som Blomman under...jaa kanske tolkar jag fel?
2016-10-07

    Sefarge VIP
Hoppsan!
Twistad dikt.
Med otaliga
Tolknings
möjligheter.
Skicklig skaldekonst!
:)
2016-08-18

  Blomma-Stjärna VIP
jag får en bild av en öken
kanske krig
och en döende moder
som får sonen att överleva på hennes sista mjölkdroppar - kärlek -

2016-08-13
  > Nästa text
< Föregående

Marja-Liisa Koski
Marja-Liisa Koski VIP