***tänk att jag skulle få snubbla,
in i en slags magisk fantasibubbla,
av känslor jag ej kunde förutspå,
och hur jag alltjämt lät det fortgå...

***denna förtrollande värld,
med upphöjda sinnen,
för evigt i mig som minnen,
vart eviga gång in i en dimma,
av känslor som jag älskar att förnimma...

***Du underbara,
Du mig så kära,
håller mig nära,
när vi två är,
är vi oskiljbara...

***men när sedan tiden går,
och lek blir till allvar,
frustrationen ger mig sår,
när jag blir ensam lämnad kvar,
i vår värld som är intim
och privat,
jag är för alltid blott ditt godisfat,
oss emellan ett sensuellt prat,
jag är din karamell,
din favoritsnougat...

***kemin den stämmer,
och vi dras till varandra,
men där finns en sko som klämmer,
jag är och förblir alltid den andra...

***nej, inte otrohet,
utan på ett annat sätt,
vi har vår form av trohet,
en slags förmånsrätt,
på ett tabulagt förfaringssätt,
där ingen av oss
för närvarande tycks bli mätt...

***jag är din så länge du vill,
men underligt är det,
hur jag förmår mig att stanna,
undrar hur länge till,
jag är upphöjd i din sfär,
när åldern sagt sitt,
om sådant som samhället banna...

***åren går,
och åldern stiger,
fäller en sorgsen tår,
med vetskapen om det som komma skall,
en dag står du inte mer i min hall,
borta med den framtid som dig väntar,
och skall få,
utan mig,
aldrig mer vi två...

***det är bara att acceptera,
att dagen kommer då jag ej längre dig attrahera,
been there,
done that,
är något som även du
i dina framtidstankar vill nå,
ensam står jag då kvar,
jag som en gång var din katt,
din förföriska tiger...

(insikt: så jävla bra var det inte - sluta ljug för dig själv!)

(repris från januari)

Bilden: min fotokonst

https://www.instagram.com/kristina0179/