Besökte det nyetablerade SuperMegaStore för en tid sedan, alldeles innan jag togs av polisen vilken jag nu har fått lämna. Det började strax före jul. Min fru bad mig åka till det nya varuhuset för att köpa bindor till henne, själv tänkte jag passa på att utforska SM Store och köpa en tub senap av märket " Orvars extra goda senap", ett måste inför julen och skinkan.

Dagdrömmande om den läckra skinkan anlände jag till "SM". En gigantisk koloss i betong, helt utan fönster vad jag kunde se. Väl inkommen i butiken stannade jag upp och betraktade de hotande, höga hyllställen som överallt hindrade en överblick av lokalen. Där hyllställen inte förmådde hindra blicken hängde istället enorma skyltar med: "Extrapris på allt", "Köp mera få flera" och "Nästan gratis". Såvitt jag kunde bedömma var det rea på precis allt därinne. Även människorna som gick och sköt de enorma kundvagnarna verkade vara till salu.

Jag lade märke till att de stora hyllväggarna var hjulförsedda och jag såg ett gäng rödklädda anställda som baxade en av dem till en annan plats för att göra den dagliga förvirringen för kunderna möjlig. I varje ledig korsning stod trådbackar med kartonger, innehållande ett välkänt märke av lugnande medicin. Några av kunderna satt som små barn på golvet med upprivna kartonger mellan knäna. De rödklädda uppmärksammade dem och lyfte med uttråkade miner över dem till kundvagnar och körde bort dem

Eftersom affären verkade befriad från hjälpsam personal frågade jag andra kunder om var bindor och senap kunde tänkas vara.  Två medelålders män började irriterat att slåss med varandra då de hade olika uppfattningar om svaret på mina frågor. Jag gick därifrån innan de rödklädda dök upp.

När jag kom runt hörnet på ett av hyllblocken snavade jag på ett par ben som stack ut, under den nedersta hyllan. Det var en liten flicka i sjuårsåldern som med rödgråtna ögon bad mig att sätta henne i min vagn och låta henne åka med ut. Hon berättade att hon tappat sin mamma för ett par dar sedan och att hon inte kunde hitta ut. Hon hade sökt hjälp men det var ingen därinne som brydde sig om barn, sa hon. Jag förstod då att det var bäst att ta sig ut medan man hade livet i behåll.

Senapen jag skulle ha, hittade jag i en övergiven kundvagn, och bindorna fanns i en handväska hos en förvirrad dam som trodde hon hamnat i helvetet. Hon ville köpa sig fri,sa hon och bredde ut väskan mot mig. Hon svimmade medan hon föll baklänges över en trådback med skumgummikulor, medan jag istället tog hand om bindorna i väskan.

Äntligen framme vid utgången, där endast 2 kassor av 24 var öppna, båda med kilometerlånga köer. Nu är goda råd dyra, tänkte jag och rispade mig i armen med en mejsel jag råkade ha i ena fickan. När blödningen väl kommit igång höjde jag armen och med den andra sköt jag vagnen med flickan i, hela vägen förbi kön, hela tiden viftande med armen och hojtande: Blod! Blod! Trötta, bedövade blickar följde mig hela vägen  förbi kön, och kassorna, och ut från affären.

Väl därute i säkerhet, blev jag tagen av polisen för "orsakande av uppståndelse i varuhus" och "Kidnappning av minderårig" allt under uppsikt av en orolig mamma. Hennes dotters protester avslogs enhälligt åberopandes att hon ju inte var myndig. Varpå polisen handfängslade mig och gav mig lift till "finkan".

Det kändes bra att komma dit och få lite lugn och ro tillsammans med en annan cellkompis, en tystlåten 50:årig massmördare. En mycket trevlig och sympatisk människa som berättade om sin varuhusfobi sedan jag berättat om min orsak till ankomsten till hans sovkvarter.

Ni må tro att skinkan smakade gott när julen till sist inföll.