Tänk om jag lyssnat på
alla tecken mitt hjärta
visat mig.

Sveken kom som ett
brev på posten.
Tecknen var tydliga men
jag kunde inte koppla
ihop dem och se

eller

var sanningen så smärtsam
att jag vägrade erkänna att
att jag skulle bli sviken.

Precis som om livet ville
lära mig om mitt egenvärde.
Tuffa läxor att se sina inetsade
mönster.

Livet är ett skådespel i många akter
och jag har huvudrollen i mitt eget
drama. Det finns en slutscen som
är kärleksfull. Den är inte färdig
regisserad.....
Håller på att skriva den just nu!