Hon vandrar längs sin bleka gång
Bland väggar vita som elfenben
Förbi fönster som minner om demoners ögon
Studerandes sitt piano med blodstänk och förtvinande pappersark

Stormens vilda skrik hörs från gårdsplan
Lång gången är skratten, borta är värmen
Från porträtten av segerrika fältherrar
Bränner blickar så tomma, så bleka mot en fördömd grevinna

Ett hat i natten, en längtan efter hämnd
När den unga flickan reser sig från sin vattenfyllda grav
En klänning som minner om liksvepning iklädd en sorgset vacker gengångare
Besöket hos de sälla jaktmarkerna var blott ett besök