Jag förlåter dig
för alla gånger du höjde handen
för alla gånger du slog
för alla gånger du skrek
hemska okvädningsord
jag förlåter dig
för alla gånger du tvingade mig
för alla gånger du förminskade mig
för alla gånger du brast ut i gråt
och sa att allt var mitt fel
jag förlåter dig
för alla gånger du älskade med mig
för alla gånger du var snäll mot mig
för alla gånger du lagade mat
och skrattade med mig
jag förlåter dig
för det var så du fick mig
att tro på dig på ett oss
det var sedan allt gick
så galet fel
jag förlåter oss
men i hjärtat brinner sveket
påminner om att bakom
en vältalig fasad
kan faran lura
jag förlåter inte mig
aldrig att jag förlåter mig
jag som lät mig bli slagen
tagen med våld
förd bortom ljuset
in i syndarens mörker
där jag blev kvar