Blåsten sveper irriterad i trädtopparna ovanför
Den svaga värmen från ekens stam känns trygg mot ryggen
Än kan jag sitta på marken
Ögonen vilar, blundar tacksamt
Spillkråkans ensamma läte följer med vinden
får reflexer som studsar
på huden
Vaknar hastigt och stiger in i tiden
Igen
Löven rasslar runt fötterna
Det är söndag














© Snuffa 20161016