Det finns ingen mer tid, inga fler ord, inget som kan göra det svarta ljust igen. Betong har krypit in i hjärtan, bly har byggt bo i alla celler. Ta världen i din famn min älskade. Andas regnskog och ta dig igenom bränder. Låt mig dricka salta tårar och slicka blödande läppar. Omfamna oron och sorgen. För det blir inte bättre än så...