vinterrodnaden smeker oss med sitt sinne
tidig morgon i november
ro finner sin plats i hemmets lugna vrå
tänder ljus
mysfrukost

tar på oss
först mig själv
sen dig
du härliga 
viljestarka
glada
charmiga tjej

går en promenad
njuter av solen 
den får snön 
gnistra likt små
små diamanter
dina kinder blir rosiga
du tittar skeptiskt 
på vintervantarna
undrar vad det är
för bökiga saker

snön den kom 
lagom till första advent
julstämningen börjar
sakteligen smyga sig på
myser inombords där jag går
din första jul det är
fylls av en glädje
stor
varm
ler med hela ansiktet
människor jag möter
de ler tillbaka på vår promenad