I. hennes lila hår, hennes händer med smala fingrar; pianohänder. som om de skulle kunna spela en så vacker melodi. kanske med mina revben som tangenter.

II. en ny värld, nya spelregler. osäker på hur man gör, vet inte hur man för sig. kan inte lagarna än, vet inte vem som bestämmer eller vilka straff som finns. det är ett orosmoln i mitt bröst, som slåss med en glöd jag inte visste fanns där.

III. försiktighet, men mjuka läppar. rosa läppstift som försvinner.

IV. något vill ta sig ut. mina revben är en bur, ett galler att ta sönder. min hals behöver öppnas och skrika, men inget ljud kommer ut. mina ögon är portaler, men blicken famlar mot himlen.

V. vissa som frågar får inget veta. vissa som får veta gör mig obekväm. kanske gör narr av, kanske bara skämtar. kanske gör det ont i mig ändå.

VI. det är svårt att beskriva hur det känns att ligga bredvid någon och inte veta om man vågar röra hennes hud eller inte. låtsas sova något. lyssnar bara till andetagen egentligen.

VII. tänk om. tänk om tänk om tänk om. glöden stillnar inte, den bråkar och trängs därinne i bröstkorgen. den tar inte hänsyn till några regler. det finns något väldigt vackert i det.


I. vad spelar någonting för någon roll när hon får hjärtat att bulta och nervositeten att bli till skrattsalvor?