Jag gömmer mig i händerna och säger någonting tyst
Tänker tillbaka till stunden då jag insåg att världen är så otroligt liten
Första gången jag såg dig hade jag inget ett ge
Jag var ett tomt skal med svarta jeans, jag var luft

Minns du när vi satt nere vid den lilla fontänen i centrum?
Du hade just upptäckt "Känn ingen sorg för mig Göteborg" och allt fick plötsligt en mening
Vi sa att vi kände oss vuxna för första gången och ingenting kunde längre göra ont
Det var första kvällen som du tog min hand och sa att allt kommer bli bra igen

Jag hade fastnat i någon slags orkan med tankar om hur livet skulle se ut om allt gick snett
Det var den kvällen du tog min hand för andra gången
I den stunden minns jag att jag förlorade all kontroll för en kort stund
Och att allt som jag tänkte bara strömmade ur mig

Ingen hade någonsin berättat för mig hur man skulle hantera saknad
Och du hade ingen aning du heller
Det blev becksvart framför ögonen och allting stannade upp
Och allt jag kunde höra var dina lätta andetag

Det var svårt för mig att hantera hur fort allting gick efter att du försvann
Ingenting kändes rätt och jag slutade leva för ett tag
Under flera månader kunde jag inte ens gå förbi den lilla fontänen i centrum
Alla tankar på förändring fick mig att må illa

Jag minns att du låg bredvid mig första gången när vi ställde om tiden till vintertid
Det blev bara en timme längre, men det var allt som behövdes
Jag var livrädd för att förstöra allt som hade med oss att göra
Och till slut så hade jag rätt

Jag tänker ofta på det som vi var och ännu oftare på det som vi kunde blivit
Att alla de åren vi hade tillsammans kunde försvinna så lätt
Ibland känns allt som en dröm
Jag hoppas att du tänker på mig lika ofta som jag tänker på dig