Min katt har dött.
Jag trodde han skulle leva för alltid.
Liksom fångad kvar av kärlek, skulle han trotsa alla regler, allt tal om naturens gång, allt rationellt, allt man vet.
Han skulle förnöjt ligga och spinna leendes åt allt vårt tal bärandes på hemligheten om sin egen ålder.
Vi skulle uppskatta att han var 18 år han skulle då iakkta en fluga och veta att han var 8463 år gammal.
Så tänkte jag mig min katt.

Till jord skulle han aldrig återvända.
Men nu, nu ligger han där nedgrävd under en lång blomma.
Döden har återigen vunnit över drömmen.
Eller så kanske döden och drömmen är ett.
Godnatt kära katt, godnatt.