Dikt är ett dokument historia med en tradition.
Dikt är psykiskt liv och upplevelser av vår omvärld.
Dikt är ett slags jagroll som gärna vill se formen i
en sublimt skön ram så att alla förtrollas och bedåras
eller förfäras med gåshud. Små grisröda knotter på huden.
Om det nu är någon som har mördats.
Vilken förfärlig typ som skriver om sådant...
Jag skulle kunna vara lika förfärlig. Det tror jag nog.
Vad försiggår egentligen?

Vill jag skriva dikt?
Egentligen har jag aldrig velat dikta.
Varför skulle jag vilja det?
Man måste vara en titan och glömma bort allt annat.
Jag undrar det, om jag är en titan?
Spelar roll...jag är omtänksam!
Om någon har känt mig i min barndom,
eller kanske hört något, vad skulle han
eller hon säga? Att jag tycker om bägge sidorna
om broarna...att den ena sidan inte behöver vara
grönare än den andra, däremot lika intressanta.
Om du skulle tro mig...att en fågel sitter i trädet
och kvittrar om våren och att jag bara har blivit rånad
på mig själv en gång i tiden. Nisse över allvaret.

Den dansbanan var bättre än den andra,
tryggare, jaha...En sanning bland andra sanningar,
att man ska välja trygghet i äventyren.

Jag har alltid velat ha något att skriva om.
Det har jag.
Hellre samhället än om mig själv.

Jag gillar gåtor och rebusar
Jag gillar bildning och konst
Så fråga mig inte vaarför