Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
(utkast)


aldrig ensam

jag är evigt presens
pånyttfödd i varje givet ögonblick
jag är avståndet mellan de bleknande stjärnornas ljus och gryningens glöd vid horisonten
jag är ljudet av alla tystade röster
jag är varje nyfödds ångestskri
jag är ditt hjärtas tysta uppror
och varje rättfärdig själ förkroppsligad
jag marscherar vid din sida -
jag är det eviga hoppet
den ständiga kampen
den sista drömmen om en ljusare morgondag

regnar bomber över dig så ska jag ge dig skydd
seglar du över medelhavet så ska jag bära din flotte
längtar du över murar så ska jag ge dig vingar
och möter du hat så ska jag ge dig kärlek

för du går aldrig ensam




Dagbok av Moa Paulsson
Läst 871 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2017-02-04 20:42



Bookmark and Share


  Monica Lindgren
Mycket vacker text! Om man bara kunde tro på detta "jag"!
2021-06-12

  Stisse
Tycker mycket om din dikt. Den innehåller näringsrikt hopp som behövs i dessa dagar.
2020-01-07

  Blomma-Stjärna VIP
mottar som en doft av Edith Södergran, i början av läsningen - men i dikten här finns mer av nutid och även av en välriktad och allmän människokärlek - jag fylls av en leende hoppfullhet - tack!
2017-02-04

    Sefarge VIP
Genom svårigheter
går man lättare igenom.
Efter att ha läst denna
hoppfulla dikt!
Tack!
:)

2017-02-04
  Moa Paulsson
Moa Paulsson