Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
för kulturungdom, månadens poet, april.


kroppen min

jag är inneboende i min egen kropp
den tillhör bara jorden
ändå är det jag som måste bevaka dess gränser

---

andra har sargat min kropp
och jag har skurit den i stycken
delat ut den åt alla som velat ha
tills dess att ingenting
ingenting fanns kvar

---

jag har slitit av mig min kropp
jag har skrikit åt den
kastat runt den
gått loss på den med ilskna nävar
jag har velat se den lida

---

jag har granskat min kropp, synat och kritiserat varje millimeter
därefter sett den;
orosspåren som djupnat till veck i min panna,
en stig för mina tankar att följa utan att någonsin komma fram
håret,
ett fågelbo åt mina drömmar
mitt hjärta,
evigt kluvet i två

och

linjerna

groparna

mjukheten

---

jag har sett att
jag är kvinna
född av kvinna
efter kvinna - intet

---

min kropp har rötter till evigheten
dricker av världsalltets grundvatten
och låter mig smaka

---

jag bär,
skrivet på kroppen,
en kapitulation
och
en kärleksförklaring...

---

kroppen min
jag har burit dig
jag har släpat dig
jag har piskat dig
och
jag har förlåtit dig

kan du förlåta
mig?




Fri vers av Moa Paulsson VIP
Läst 122 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2018-07-11 12:00



Bookmark and Share


  träsnidaren
Fin poesi. Gillar rytmen och ordvalen. Vackert.
2018-07-11

  Wordmagician VIP
"min kropp har rötter till evigheten
dricker av världsalltets grundvatten
och låter mig smaka."

Djuriskt bra!!! Bland det vackraste jag läst.
2018-07-11

    Myy VIP
Vackert och kraftfullt. Tack!
2018-07-11

  Afrikas röda blomma VIP
klokt och vackert skriver du om kroppen - den enda vi har - älskad och hatad

"min kropp har rötter till evigheten
dricker av världsalltets grundvatten
och låter mig smaka"
2018-07-11

    Sefarge VIP
Storslaget
Insiktsfullt
Skrivet!
Om det som
Bär upp oss
I moll o dur
Och får oss
att kunna
Förverkliga
våra drömmar?

2018-07-11
  > Nästa text
< Föregående

Moa Paulsson
Moa Paulsson VIP