Redan medlem?
Logga in
Lättjan finna sin död
En besviken mättnad av tomhet i tystnaden hämtar fågeln sin vinge finge jag aldrig resa ditt landskap förbi
från mitt öga vid iris första blomning skulle ingen få brinna i nöd från min pylon till skymningens stativ kunde jag få höra lättjan finna sin död.
Fri vers
av
Peter Kohlm
Läst 134 gånger Publicerad 2017-03-17 16:23 |
Nästa text
Föregående Peter Kohlm |