Det är nu mer än 30 år du kom i min famn.
Du är en vuxen man nu, tids nog kommer
tiden ifatt dig och känner en saknad över
att inte ha kontakt med din pappa…
Varför? Så mycket jag gjort i kulisserna
som inte är känt, allt för dig, men även ont.
Berättelser som du aldrig fått höra…

Människan är i grunden en ond natur, men
en pappa är alltid en pappa. Du skulle frågat
mig mer om råd. Svaren finns alltid där…
Du sökte råd från fel personer, dessvärre.
Nu lever jag på ett undantag.

Saknar dig så min son!