Du som är så rädd för att bli som alla andra, det finns ingen sanning om rädslan i din vagga. Rädsla hos dom som är som dom andra, rädslan som gjorde dem till dom andra. Ett ansikte ser med överseende på dem som fallit, en tyst triumf i en slumrande tids ande, men en dock undrar du hur liten kan man bli egentligen?
Hur smärtsam är skenet som bedrar en.

Det finns ett träd i den Taiwanesiska djungeln som heter 'tänk-på-varandra-trädet', vars signalsubstans flyter igenom den mänskliga hjärnan likt nektar. Här minns jag en vän, en kamrat, en bekant, här minns jag i minnet av ett träd som kan stå ut med trehundra år, utan problem. Du vet att han är inte en sådan som stoppar dig när du lämnar marknaden med stulna saker, utan han är en sådan som sträcker ut handen mitt i natten, letande efter en kudde som han vet finns där.