HEMLIKT

Ett tak och tre väggar
Ett litet hus bland husen
Nyklassiska pelare och vackert vita fasader
Fönster med spröjs, bakom svärtade glas flämtar ljusen
Överallt dessa hus, rymder, andra dimensioner

Husens väggar håller kylan ute
därinne har de det säkert varmt,
kanske bor de där, kanske äter de där?
Kanske kallar de sin ruta bakom väggen för hem?
Kanske har de stora djupröda persiska mattor
och en stor kanna kamomillte
och honung?
Mjuka stora kuddar
Äpplen och apelsiner

Regnet smattrar påminnande mot taket,
Det är natt, fast klockan bara är halv nio
Dofter av metall och lite bensin
Det finns inget namn att kalla
Ingen kudde
Hon håller krampaktigt i luren
Hon har tak över huvudet
även om det regnar in

Droppar från himlen, droppar ur ett liv
som blundar, trötta tårar blandas med regn
regn som bjudit sig in i kylan
allt blir ett i vatten, under taket,
trötta blå ögon, våt symbios

blöt, blank, den vackra staden, husen,
alla arkitekternas stolta barn, så olika de är
Magnifika, fönster, portar, paradvåningar
Fingrar snart i is tvekar på nummerskivan
Hon vet inget nummer, har inget att säga

Det finns i alla fall ett tak
Tre väggar, och om vinden kommer från
rätt håll, är det i alla fall ett #skydd
så länge ingen argt står och stampar uppfodrande
Knackar på rutan med en blank krona i handen
och vill ringa

Livet i en telefonkiosk
Ingen är hemma

Bilar åker utanför,
Skvätter upp mera #vatten
Är alla på väg #hem?

Husen speglas i gatan

© #DominiQue

#Dikt

VARMT TACK OM DU LÄSER OCH APPLÅDERAR, FEEDBACKAR OCH BOKMÄRKER - Lovelight till mina SkrivarVänner och läsare.
JAG TACKAR ÖPPET HÄR I TRÅD, EJ I MAIL, LÄS GÄRNA MER:
https://www.poeter.se/Las+Text?textId=2043121

© DominiQue NVC Costa 15 april, Rättvägens år 2017 eft.Kr