Du ser mig nu, och jag räds
Med dimmiga ögon, fast i ett rus
Stunden är här tillslut
Du ser mig nu

Flyktig har stunden varit länge
För att satmara skall komma till mitt hem
Orättvist var ödet
När det lät hennes ögon, se mig igen

Bannor och slag är det jag väntar
Ord om skam, skuld och heder
Men jag vägrar att gå samma väg igen
Det, berättar jag för eder