En natt svartare än ebenholts sprang jag genom staden. Jagad av djävulen och huvudet fullt av myror. Stjärnor föll som raketer och slog upp asfalten bakom min rygg. En liten fågel flög vid min sida som en tröst jag inte kunde finna någon annanstans. 

Bakom en mur knöt sig magen, men en fristad hittades i ett djupt andetag. Där rispade blodröda rosor min hud och citronfjärilar flög in i min mun. Sockersöt död doftar sommar och det är bara så jag vill dö.