Jag ser dig genom fönstret. Du är självlysande, hur mycket du än försöker kamouflera dig bland höstlöven. Du har röd rutig skjorta och grön arméjacka. När du ser mig låtsas jag inte se dig.
   I tanken repeterar jag vad jag ska säga. Jag rättar till luggen, tar håret bakom örat men ångrar mig och tar fram det igen.
   Jag harklar mig när dörren öppnas. Du skrapar skosulorna mot dörrmattan och det läcker elektronisk musik ur dina hörlurar när du går förbi mig.