Vi flydde genom en skog

sprang mellan döda träd

vars sista löv fallit för tidsåldrar sedan

svarta grenar som avtecknade sig mot den spruckna himlen likt förkolnade benknotor

jag vet inte hur länge vi hade blivit förföljda

men det måste ha rört sig om dagar


till slut sprang vi ut på ett öppet fält

den friska luften kom emot oss som en välsignelse

en ljuv smekning från ovan

skönt att slippa den unkna lukten av förruttnelse

föga anade vi att en flock med fåglar gömde sig i det knähöga gräset

de flög vilt uppe i luften och flaxade runtomkring oss som en svärm av bin

jag kunde känna vindfläktarna från deras vingslag

det var fantastiskt

jag ville flyga med dom.