Obotlig kärlek bryggd i flaska så kantig,
Skör som stoftet på malens spröda vinge,
En flaga av svart landar försiktigt på ytan,
Likt en eka i stiltje tills den skevt löses upp,
Förvandla, förvanska, förvränga, förhäxa,

Känslor till tjära och ögon blir vassa,
Tankar de mörknar till tårar så kalla,
Där misstänksamhetens ämbetsverk pekar,
Krokiga fingrar kastar klandervärd skugga,
Fäster som magiska kedjor runt fotknölarna,

Förrädare, trollkarl, bränn hen ack bränn,
Fördriv ondo med ondo i stunden min vän,
Ta av hans tunga och bryt av hans sken,
Likt glaset som träffas av din giftiga sten,
Försöker förklara att inget har hänt,

Men skärmen visar tre procent,
Och den dör,

Med vår kärlek.