vi trycker våra händer mot väggarna
lämnar avtryck som försvinner
det är alla färger i vinden
innan vi springer in i nästa storm

jag söker mig mot ljuset
mot explosioner och tändare i folkhaven och
sagor som berättas om och om igen
tills en dag vi blir mytologiska varelser

jag har bubbel i kroppen
bubbel i läpparna
alla omkring mig är mina bästa vänner
alla blir kära i mig och jag blir kär i alla

skratt har aldrig smakat så mycket socker
fylla har aldrig varit så berusande
själen har aldrig varit så här lätt
tanken har aldrig varit så flyktig

inget vet att vi springer
ibland
inte för att vi älskar farten i språnget
utan för att vi hatar tyngdkraften när vi stannar