[Drömlandskap.] Hans beröring var berusande och han doftade skog och sommarregn. Viljan och lusten kändes i hela kroppen och hon visste att han ville ha henne precis lika mycket. Och stunden han tog tag i henne i ett ordentligt grepp gjorde henne alldeles förtvivlad och osaligt lycklig på samma gång och hon kunde inte längre skilja på dröm och verklighet.

[2017-08-18] Hon går sönder av hans närvaro men kippar efter luft så fort han inte är i närheten. Det är som att hon vill gråta. Vad gör han med henne? Har hon på riktigt blivit galen nu?

[2017-08-19] Du är inte här idag och helt plötsligt verkar det ihållande regnet helt på sin plats och timingen kunde nog inte vara bättre och om inte regnet sköljer bort mitt vemod så är du mitt enda hopp. Det sticker i hela kroppen när en dörr slår igen eller några fotsteg ekar mot det kala golvet. Det kan ju faktiskt kanske vara du...

[2017-08-20] Hur utomordentligt korkad han gör henne. Hans självsäkerhet, hans känsliga sida som kikar fram bakom den felfria kroppen som kan sätta ett helt universum i gungning. Och där sitter hon och kan inte ens forma en enda mening korrekt. Har han satt hennes universum i gungning? Det är ganska perfekt egentligen. Det tog liksom hela sommaren för mig att se dig. På ett annat sätt än vanligt. Du var i mitt huvud i tre dagar och nu är vår dagliga kontakt slut och helt utan problem kan jag lämna dig här och gå vidare. För man kan väl knappast bli kär efter tre korta dagar?

Hon kämpar med varenda muskel för att sitta kvar. Även fast varenda cell i henne brinner av begär för den där kroppen som hon vet är så fruktansvärt nära. Impulsen sliter och drar i henne och Gud vad hon önskar att hon kunde kasta kontrollen.

Med chanser hon aldrig kommer ta och drömmar om mörka vinterkvällar med honom skakar hon som ett asplöv när hon trycker på vänknappen på Facebook. Med en känsla av att hon avslöjar för hela världen vad hon tänker om honom pekar hon klumpigt på honom och försöker låta så oberörd som möjligt och slänger ut att dom är vänner på internet nu. Och hans alldeles för lugna "shysst" får henne att rysa till av lycka och välbehag. Vilken satans soppa hon har hamnat i och ingen flytväst i sikte.

Vetskapen om att du kommer finnas en kvart från mig kommer att ge mina impulskänslor whiplash och jag lovar att mina muskler kommer vara dödströtta efter bara en dag. God help me!

Det känns som att jag borde vara glad för att minuterna verkar stå still. För ju längre dom står still ju längre får jag vara nära dig men när du står där mitt emot mig med armarna i kors helt totalt ovetande om vad jag känner så får tiden gärna rusa fram för jag har studerat dina ögon lite för länge och kommer förmodligen aldrig att glömma dom , även när jag vill.