VI GAMLINGAR
Dä blir så tösst omkring oss gamla,
å åra di bara hopar säk.
Ensamheta blir te e plåga,
för oss alla, för däk å mäk.

Å vännera di blir allt färre.
Di allra käraste bôrte är.
Oföretagsam å slö dä blir enn.
Å enn känner säk te besvär.

Vesst finns dä "stönner" mä lite lökka,
när nôjen kommer å hälsar på.
Men döjnet har ju så många "stönner",
va skrååen tror I, händer då?.

Jo, då setter vi mol allena
å ältar minnen frå år som gått-
För åss går tia' oändligt långsamt,
men alla onga di har så brått.

Ingvar Björkdahl
Mariestad