Jag hatade din familj.
Eller alltså. Hata är ett starkt ord. Jag tyckte bara de var idioter.

Din syster och jag hamnade i en fight en gång. Din mamma och jag flertal gånger.
De kommer jag inte sakna.

Ditt hår på morgonen. Superfluffigt. Fågelbo. Jag borrade in mig där, bodde där. Din lukt på halsen kunde lugna all ångest.

Vi hade bra samtal. Det flöt på. Välregisserat. Alla sa det.

Ingen visste att vi var tillsammans när vi var på fester. Vi gjorde vår egen grej, på eget håll. Jag älskade att slippa vara en del av en helhet, en halva. Jag ville vara hel i min egen enhet.

Nu ifrågasätter jag såklart allt. Alla gånger du var ett stöd för någon annan än mig. Alla gånger du umgicks med din bästa kompis.

Du brukade säga att jag var för bra för dig. Mot slutet testade jag dig. Sa att du var för bra, för snygg för mig. Du sa att vi var snygga nog, bra nog för varandra.


Jag tror du intalade dig själv det.