Någonting inkräktar
på framtidsdomäner -
nedan nejdens nektar
ur mardrömsmoräner
flyter flydda isar
framåt främlingsnäset
mot en man som visar
vägen genom gräset.

Över nedjens nektar
här bland bärbuskagen
kallar kalla fläktar
ur mystikpassagen.
Grått går gravnäsgräset,
sedimenten sorlar
i isvandringsväset
inom por som porlar.

Mot skelettgrensträden
benpipor framhaltar
och placerar pläden
över kraniets altar
där den täcker toppen
av det skallsakrala;
krigsinkräktarkroppen
som jag hörde tala.

Kroppens kryptor flämtar
is i kallet ändat,
framtidsklockan klämtar
för den skam som skändat
allt från altartoppen
men ej mer skall skalla;
aldrig mer kan kroppen
vägen min befalla.