Den är ju evig
En jordbävning
som skingrar
omformar
bär upp på nytt

Allt vet den
under stort hemlighetsmakeri

Allt bär den
av människoskäl

Allt sörjer den
av människoskäl

Allt tål den
av människoakt

Allt renas här till sist

I slutet av början ryms här
en människa
i takt med sina andetag

Var hälsad du liv
av skärseld plågad

Fallet är stort
men resningen större

I början av slutet ryms här
alla färger i vart andetag

Lakanen är vita
Bädda efter behag

Kärnan i det hål
du kallar din tidsficka
är en skapelseakt
i medvetandets gryning.