Intryck från världen, den värld som inte finns. Våndas av det ögat ser och det som ska kallas liv. Jag kan inte andas av alla intryck och tankar kring vad som kallas liv.
Drunknar av intryck, smärta av att se, jag kan inte andas.

Dödar oss själva i det vi tror är rätt.
Leva upp till samhällets krav och det som en gång inte var normalt är normalt idag.

Vett och etikett, sunt förnuft och eget tänkande?
Vad har hänt och hur kunde det hända?

Spela spelet och sedan att vara någon eller något är drömmar för många, att få synas, höras.

Så länge du står upp och lever är du någon eller något.

Leva, andas men intrycken dödar mig. Jag vill blunda men kan inte för det vi kallar värld idag
är inte den värld jag drömde om.