Jag ser
inte
hur du ser ut

Jag ser
inte
annat än din känsla

känslan
du tror
ingen ser

men jag ser
allt
precis allt
i varje axel
i varje blick
ögats hastiga sänkning
munnens avslutande lilla krökning

kanske
är det
det strama
runt
ögats svarta öppning

Jag känner också
hur spetsen
på varje ord
som träffar
sjunker in
rakt genom
allt som är mjukt

Jag vet
redan
hur
ordet har träffat

innan du själv
känner
smärtan

smärtan
vars osynliga blod
stiger
i ögonvrån

du ser
att
jag
redan vet

lämnar dig
blödande
ty
jag har redan sett
nästa
och
bortom

ännu
en
lidande

överallt


Jag
söker mig undan

annars dör

jag

i min egen
värld
som skriker
sig rakt in i
min egen
överbelastade
känsla

av kaos
av inre smärta
som jag
ständigt
läser
på varje
själ

Är det konstigt
att jag flyr

till en stilla
solnedgång

där bara
min
egen sorg
känns
som stilla ro

jag välkomnar
tåren
sorgen
ty den är
allena

tröstar
ger mig
lugnet
åter

Jag flyr allt
och alla

För att inte dö i mitt innersta.....