Precis som att se solen gå ned ...
Jag vet att den finns, men inte här
Kvar känns endast värmens sfär

Utom synens räckhåll blev du
Vackrare för var minut
Inget direkt avslut

Energins färger skiftar
Jag skriftar

Precis som att sudda ut de ord
som aldrig är tillräckliga
-De fanns där
På pappret endast konturer kvar...
Jag räknade dar

Två dagar i veckan levde jag för
En tid som var så skör
Som glas
Bara väntade på att en dag gå i kras
En helhet
Som gick sönder
Kvar -tomhet...

Likgiltigheten som den lämnat
Ett inre helt utlämnat
Precis som att stänga av
Även känslorna övergav

Precis som att se solen gå opp
Känner jag hopp
en blommas knopp

Du besökte mina drömmar igen
Och ingen känsla är som den
Åter vaken
Och här står jag naken