Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Året som aldrig kommer att blickas tillbaka på

Fjädrar vill växa ut, vill ut från sin bur

Tänker på den jag var för länge sen
Nyfiken på livet, hoppet och framtiden

Jag förstörde det mesta för mig själv
kriserna släckte ut elden i mig

ville så gärna sväva ut en sista gång
dyka ner i en personaroll

istället blev sedd som en oseriös fuckboy
hatad av många för skadad självkänsla tar tid att bygga om

kanske var mitt beteende summan och resultatet
genom år av otillräcklighet, år av obekräftelse

det slog bara mot fel personer



Om än för sent så står jag lite mer rakryggad nu
Vet vem jag är och vad jag den sista tiden har gjort

Framförallt har jag lärt mig av mina misstag
men spegelbilden äcklas av mina drag

Ser en bluff, en osäker identitet
som tvingats in i roller och förväntats att spela med

Någon med skev bild av maskulin och feminitet
någon som tvingats lyda under återkommande övergrepp




Och kanske var vi inte ämnade för varandra
Och ibland önskar jag att vi aldrig hade träffats alls

samtidigt ska min otillräcklighet
inte bli ett skäl att göra dig rädd och förskräckt

är det något jag vill är att du ska må bra
när du hellre tror att jag vill dig illa och bedra

min tystnad är mitt sätt att respektera dina val
men vad jag än gör, tycks jag inte uppfylla den kalla handens krav

för du kunde också hört av dig, sagt ett hej
mötas på hälften, säga att det är ok
att vara människa, för människor gör fel
att du också hade en roll i det



Tänker på den jag var för länge sen
log med hela ansiktet
glädjetårar var ingen grej
blev bemött av kärleken




Fri vers av bögpoesi
Läst 273 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2017-12-20 23:20



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

bögpoesi
bögpoesi