Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Inte ens tinder kan rädda mig

Visst är det underbart med lite bekräftelse
Få beröm för sitt skägg och sin personlighet

I mitt förra dagboksinlägg skrev jag att jag någon gång vill dejta igen
Att hoppet uteblir om jag stänger in mig i mitt hem

Det blinkar till på tinder
När jag går längst strålgatan och torkar tårar från kinden
Tänker tillbaka på när du stod här och hämtade mig i din bil
Jag satte mig med näsan före som var fullt av kokain

Jag minns att jag skämdes och ville berätta det för dig direkt
Men vi hade nyss träffats och var rädd att du skulle bli förskräckt

Det blinkar till igen och jag känner att jag måste svara hen
Jag lovade ju att aldrig mera tänka på dig

Jag minns att jag gav dig hela min hand igenom stockholmstad
gränderna där våra fotspår lämnats kvar

När du matade fiskmåsar vid vattnet på Slussen
På bion när jag längtade efter första pussen

Vid ett annat tillfälle väntade på trappor på konserthuset
Men då var allt förstört och ditt hjärta redan nedfruset




Fri vers av bögpoesi
Läst 311 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2017-12-22 20:55



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

bögpoesi
bögpoesi