Alla mina eksem
du läcker ur dem
allt ditt på mig
försvinn
lämna mina system
var kräket i gatubrunnen
var min vinröda avbrutna digestering
jag hatar dig
hade du varit här hade jag skadat dig
tryckt till med knuten näve
punkterat din lungor
sparkat med stålhätta

Du är arg säger mamma
jag säger jag vet
förbannar civilisation
där ilska inte är en anledning att döda
men i alla sagor jag skriver
är du skurken
och du vinner aldrig

till minne av rättvisan
den som dog långt långt innan oss
avrättar jag dig
kapar huvudet från kroppen
sparkar bort det till periferin
ut ur berättarperspektivet