ögat en naken lins andas in andas ut
ur ringen virvlar askan
färgar himlarna grå, grå, grå
är himlarna ej, skimrar i toner av vila
hennes stämma bärs tassande av hasselträdets stämma
nattens puma sköljer ögon i tjärnens malakiter
lommen besjunger det hörda
linsen ett naket öga helt utan ram
hennes stämma stryker molnens veckade panna
brinner tankar brinner ord glöder eld glöder hav
silhuettmakare målar trädmosaiker med kol
vässar uddar rena diamant diamanter komna ur kol
berget reser med vinden
snö virvlar
han sträcker handen till
hon skälver
tar emot
ser hans öga en naken lins
ser världsvida genom lådan
så är det så är den
lyssna
de vandrar hand i hand barfota med ryggar bara
sidenjorden följer vinden blåser ut spår
folken tror att dessa stenar bara ligger här
hon knackar på
stendörren glider upp
de bjuds in i kammarens skimmervarma röda
han hör ljudet som av inte som ljudet av mjuka trumslag
han ser henne genom huden
hur alla ådror förenas

låt mig få sova vid din sida
bara en gång tätt intill
uppleva hur varm hud kan kännas
närvaro utan hungrande krav
samtala oss ur ensamhet in i vacker sömn

ögat en naken lins sluts
elden vakar med deras sömn
nattens puma andas malakiters mjuka helandeskimmer
han vaknar med ett kol i sin hand i stugans
det var en gång