Personliga ramar
Inom allt som rör mig själv
Och det jag interagerar med andra människor
De ramarna rör på sig hela tiden

Går man tillbaka i minnet hur man tänkte förut
Så har det i mångt och mycket ändrat sig
Ramen har ändrat form
Kanske lugnt och fint, kanske som en jordbävning

Efter en psykos, när jag vaknar upp igen
Då märker jag tydligt att mina ramar förändrats
Paradoxalt nog sker således utveckling genom en defekt
Vid en psykos så känns det som om hjärnan nollställs

Inte som vid ECT då minnesbanker förstörs
Mer som att grunderna om hur jag tänker blir annorlunda
Mer som att tankebanorna har krackelerat
För att åter byggas upp igen