Att åren jag missade skulle lämna så stora sår.
Att tiden i mörkret skulle göra mig så svag.
Det finns stunder då livet går i moll.
Då lycka och glädje är en gömd skatt.

Ibland får jag drömmar som kränker min själ.
Som skrämmer mitt inre och förstör min tro.
Då har jag svårt att andas och gå.
Då lägger jag mig helst någonstans på en väg.

Det finns stunder jag önskat att allting tagit slut
att en knapp kunde hjälpa mig lämna denna värld.
Ibland har jag sorger som dränker min själ.
Som gör mig till en obetydlig prick.