Visa mig,
hur du fick åren att springa förbi, utan ångest.
Hur blev du tjejen du lärde dig att älska?

Visa mig,
varför är du stark?
Varför försvann hindret när du gick förbi?

Visa mig,
att du inte behöver piller för att må bra.
Att du inte grät efter närhet när du var ensam.

Eller, är du, som jag?
Ett skal utan innehåll, för det är så det känns.
Helt tomt.
Inget att ta av, inget att ge.

Är du jag? Eller är det mina ensamma tankar, om alla andra därute, som ekar och studsar tillbaka på de tomma väggarna i min lilla andrahandslägenhet.

För, väl är jag ensam om att vara tom.
Jag måste vara den enda.
Om det är en lögn, varför ser ingen mig?


-Skriven 2016-