vissa söndagseftermiddagar
när vi var små

brukade pappa och mamma
packa in oss alla i bilen

och så åkte vi till caféet på det lokala vandrarhemmet
och åt varsin glassportion

vilken höjdpunkt det var
vi var lyckliga då

varför är det så svårt
att hitta såna små glädjeämnen nu?

såna små glädjeämnen som – när man ser tillbaka på livet –
nästan känns som om de varit bland de allra största