Ibland uppstår situationer som vi ibland väljer att tolka som problem. Andra gånger betraktar vi situationer som sensationella och reagerar med förvåning istället för att söka finna en lösning. Hur är det möjligt att barn varje dag kränks i skolan eller av samhället när detta är en upplysningens tidevarv. Varför inte börja interagera med barnens sätt att se på händelser istället för att reagera på deras reaktioner på ett irrationellt sätt. Vem har rätt att dagligen sätta etikett på ett barn. Skulle du önska få höra din person omnämnas negativt inför andra dagligen? 

Jag har läst en del och praktiserat detta med egna barn barnbarn och i yrket som lärare ... Det fungerar att fråga barnet vad för något de ser i en situation och låta barnet leda situationen mot en lösning före att forcera... Jag känner också att utgå ifrån tanke att de söker uppmärksamhet ändå ger en del ledtrådar om vad det är vi vuxna ger barnet uppmärksamhet för... Vill vi att barnet ska få uppmärksamhet, ja, men vad ska vi ge dem uppmärksamhet för... Barn rationaliserar inte vad för slags uppmärksamhet de får eller har tränats till att få...

Vi känner alla till sensationspress dvs det som får oss att outtröttligen dra vår uppmärksamhet till sensationella händelser... Så är våra hjärnor byggda att reagera på förändringar ... Ibland reagerar vi för ofta på ett fel eller problem med förvåning, utan fokus på att lösa problemet... Detta blir då att vi fängslar barnet i att vara ett stökigt, eller störigt barn, när vi egentligen borde fokuserat på hur vi definierar barnet inför gruppen som sedan för vidare den negativa definitionen på just den individen på skolgården... Barnet mår dåligt av att alltid höra hur fel det gör, beter sig och är från olika håll. Detta är inte okej att någon ska behöva utstå. Snarare är det vuxna som behöver ändra attityd och förhållningssätt än det är fel på barnet.

Vi kan omedvetet kränka och skada barn under utveckling så illa att de senare förlorar tron på människor. Därför fria alltid barnet från etiketter och lyssna alltid på barn för de är smarta och anpassar sig annars till att uppfatta sig som problemet istället för att de får hjälp att utveckla färdigheter att lösa dem allt eftersom de uppstår... Tack för ordet!