Gubben Petter kommer hem å ställer
med en smäll på boolet spritbuteller,
slänger mössa, svär å skäller.
Får en ente kaffe? Äller?

Gumman ängsligt gå omkring å gnäller,
kan du ente vara töst å snäller.
Kokar kaffe som ho sedan häller
i en kôpp blann spritbuteller.

Sir du käring, jak har köpt e luta,
durer va ho män jak kunne pruta.
Å-ente för att jak vell te å skruta,
män här saa dansas - spela luta.

Kôrs i all-sin-da, va saa du mäna,
har du ente nog mä alla fäna.
Sjonga kan du ente, bara skräna.
Å-dansa? Ente mä de knäna.

Tig nu, käring, jämt så saa du gnata.
Hur jak jär så saa du alltid gnata.
Jak sölle no ha geft mäk mä Beata,
å ente mä dääk, du ragata.

Gubben börjar på si luta knäppa.
Gla å livad börjar han å stäppa.
Ramlar bakôt i si såaskäppa.
Nua luta får han släppa.

Kära hjärtanes, hur gekk dä mä däk?
Men så går dä när du ente lär -däk
ställa unnan dä som du har mä däk.
Gå nu opp å börja klä däk.

Å-bru-däk ente om å lär däk spela,
dina fingrar di ä nog för stela.
Du kan rökta kor å hästa sela,
män allri lära däk på luta spela.

Gubben reser säk å börjar svära.
Käring, säj mäk var är vardas-klära?
Jak saa ut å hö te kora bära,
för ente ger dä brö - dä hära.

Ingvar Björkdahl
Mariestad