Jag minns fortfarande doften av havsvågorna som smekte dem gråa klipporna, och jag minns himlen som rodnade generat mot oss den kvällen. Jag minns den, fast det var så länge sen.

Å jag minns måsarnas skratt i takt med vårat, och gräset som kittlades gladeligen mot våra fötter och sköra händer. Kommer du inte ihåg, annars är du blind för det var något som i alla fall jag såg...

Vad vet du om solen gick upp dagen efter för du var ju inte där?
Och vad vet du om vad jag kände för du själv var ju inte kär.
Så mycket som har splittrats och som har gått itu. Tror jag vet var jag är, men var är egentligen du?
Som en fjäril lämnar sin blom.
Som en fågel som lämnar sitt bo.
Som en fånge i en bur.
Som ostadig, vilsen, kall skur.
Som dig, som dig, som dig...

Men det jag ändå fått, så att jag åtminstone kan glädjas av nått.
Och det är från er.

(Ludde \"puddingen\", Had hunter, Had a rose, Had it all.)