I

Vem är du
under kepsen
bakom gitarren
vad får dig att darra

vi lever i en schablonvärld
där killar är skal
men jag har alltid
haft en obeveklig tro
på att vi i slutändan är
nästan helt samma

vad är viktigt för dig
hur mår din självkänsla
vad gör dig osäker
vad är du rädd att folk ska avslöja om dig om du inte
gömmer sig bakom prefix och genus



II

jag är här och du är här och jag är bara tvungen att vänta
har du bestämt dig för att åka vidare än
har jag bestämt mig för att stanna
det här är livet på vägens förbannelse
vi fastnar på varandra men farten är för snabb
och äventyren för många
tid och riktning blir så enormt
påtagliga



III

det blir en relevant fråga,
såklart
att fundera på vad som är
reseglasögon och vad som är
på riktigt

allt som susar förbi mig känns
filmiskt
för ikoniskt för att greppa
verkligheten är mycket mer
grå

men jag trycker på paus paus paus paus paus paus paus paus paus
mina fingrar krampar
men sceneriet ändras
inte



IV

jag som alltid
har haft en hatkärlek för tiden
jag blev en fånge under den
för länge sedan
han gör det inte
lättare

det faktum att all kärlek
börjar kännas som lånad tid
slår mig oftare och oftare
jag får inget att behålla
bara något att sila mellan fingrarna