Ett torn i fjärran jag skådar mina bröder.

Resligt tornar det upp sig mot molnen

och högst upp en fånge.

Kargt landskap, berg och sten överallt.

Några enstaka träd, döda.

Röda fåglar på grenarna.

Varelser som gömmer sig bakom stammarna.

Jag och min vita häst beger oss mot tornet.

Klick, klapp och klapp från hovarna.

Naglar mot sten.

Fåglarna stirrar tigande med tomma ögon.

Svarta.

Framme vid tornets fot kliver jag av min vita häst.

Min blåa mantel släpar i marken.

Portar öppna stå.

In i mörkrets hallar jag gå

för att släppa ut den fånge

som genast ut bör komma få.