En morgontidig promenad över dimmornas äng, den uppgående solen är min ledstjärna och vägvisare då dimmorna dansar en böljornas slöjdans över starrgräs och kärr.

Ett råmande rådjurs läte får mina hårstrån att stå på givakt, en urtidsgen vaknar inom mig och förbereder för flykt, jag är ensam i tidlöst land, endast den värmande solens strålar ger mig hopp.

Tänk vilken gåva det är att kunna uppleva denna tidlösa händelse och att med alla sinnen få ta del av den stora naturupplevelse som en tidig sommarmorgon kan erbjuda.