Jag springer mina genvägar
på vift med pilsnerdrickan
men giftesbenen genvägrar
invid den vilsenflickan
som menar väl men stenhägrar
i midnattshällens kvällssmog
och skönhetsskum än skenlägrar
min spärr med fjärran älskog.

Jag vissnar i min missuppväxts
rabatt att mig förhindra
förfölja gryn som nyupptäckts
och dö för frö som tindrar,
jag springer den kogång som spräckts
i gödslets födselgrunda
och somnat in men sommarräckts
mot sanden annorlunda.

I gift är jag på vift än
igenom stengenvägen
där uppgrävd grödogriften
förföljer mig enträgen,
jag jagas svag av giften
uti min gångkokong
där endast drömmardriften
än spränger mig till språng.